Föreningens historia

Stadsdelens historia

En stor del av bebyggelsen i vår del av Birkastaden och i det närliggande Rörstrandsområdet uppfördes vid seklets början. Det fanns behov av fler och bättre bostäder, bland annat för anställda vid Rörstrand porslinsfabrik.
Denna hade anlagts 1726 på mark tillhörande Rörstrands slott, dvs. på området mellan nuvarande Rörstrandsgatan och Karlbergssjön och växte med tiden ut till storindustri med ett 1000-tal anställda kring sekelskiftet 1900.
En del av 1600-talsslottet har bevarats genom att byggas samman med Filadelfiakyrkan (invigd 1930) utmed Bråvallagatan och kallas än idag för slottet.

Verksamheten vid Rörstrandsfabriken flyttades 1926 till Göteborg och senare till Lidköping. Kvar som ett minne efter fabrikens rivning finns nu den stora porslinstippen som man kan överblicka från den på nyåret 1996 uppsatta gångbron över Klarastrandsleden.

En bra källa för den som vill veta mer om bebyggelsehistoria är ”Birkastaden, Rörstrand, Röda Berget”, utgivet 1973 i serien Stockholms stadsmuseums byggnadsinventeringar.

Föreningens historia

Vår fastighet byggdes på tomt nr 16 i kvarteret Eldaren åren 1907-1911 (arkitekter Höög och Morssing). Föreningen bildades 1913 och övertog därmed ansvaret för föreningen. När man nu blickar tillbaka, kan man konstatera att fastigheten från starten var modern för sin tid. Man hade elektrisk belysning, WC, duschrum i tvårums- och större lägenheter och i gathuset hiss. Gasledningar hade installerats och man hade möjlighet att använda gas, inte bara till köksspisar utan även till varmvattenberedare och belysningsarmaturer. Den gamla tvättstugan, obekvämt placerad i vindsplanet i uppgång 3, hade från början vedeldad bykgryta, men från 1927 övergick man till att använda gas även här.

För uppvärmning av lägenheterna hade man kakelugnar och kaminer. Var och en fick sörja för bränsle till dessa. Vedaffärer fanns på flera ställen i grannskapet, allra närmast var den med adress Vikingagatan 7, tvärs över gatan.

Några viktiga steg i fastighetens utveckling och modernisering är följande; centralvärme 1932, oljeeldning 1970, fjärrvärme 1982, modern tvättstuga 1984, främre gården rustas upp och får planteringar 1987, kabel-TV 1991.

Om föreningens historia på ett mer personligt plan har några av våra medlemmar berättat om hur det var här i fastigheten och grannskapet så långt tillbaka i tiden som omkring 1920. Man kan med hjälp av deras berättelser bilda sig en uppfattning om vad som skiljer förr och nu. Man påminns om att det bodde mycket fler människor här längre tillbaka, något som också statistik för hela stadsdelen utvisar. Framförallt fanns det fler barn och på det hela taget får man intrycket att det var mer liv och rörelse på gården jämfört med idag. Mätt med dagens mått rådde säkert trångboddhet på många håll.

Föreningen hade tidigare tre lokaler att hyra ut och det är intressant att höra de äldre berätta om de verksamheter som förekom där längre tillbaka i tiden. Utvecklingen har naturligtvis gått i samma riktning som för stadsdelen i övrigt. Småbutiker för livsmedel och mycket annat har fått maka åt sig och detsamma gäller om lokaler för hantverk, ved- och kolförsäljning med mera.

I nuvarande pizzeria har det varit restaurangrörelse sedan 1980. Men ända fram till dess var här bageri och mjölkbutik.

Den mindre lokalen med ingång från portvalvet, nuvarande tvättstugan, var inrättad som skomakeri och fungerade som sådant till 1967. Sedan var lokalen uthyrd som butik för bl.a. barnkläder, men den rörelsen avstannade och föreningen kunde bygga om lokalen till tvättstuga 1984.

Den tredje lokalen slutligen köttaffär, specialinredd med stora gjutna kar för saltning. Från 1980 har lokalen haft skiftande användning som butik, kontor och till och med kafé.

I närområdet har funnits ett par biografer. Många minns särskilt biografen Athena. Den försvann i och med att Vikingagatan 1 fick ge vika för ett nybygge vid slutet av 1960-talet. En rivningsvåg hotade då stadsdelen. Vi har all anledning vara tacksamma att den kom av sig.